Metodik & transparens

DxAssistant är ett kliniskt referensverktyg avsett för legitimerade läkare i svensk primärvård. Det är utformat som ett bollplank för differentialdiagnostisk reflektion — inte som ett medicintekniskt beslutsstöd enligt EU MDR 2017/745.

Verktyget ger inga diagnoser, ordinationer eller behandlingsrekommendationer som är avsedda att följas utan läkarens självständiga kliniska bedömning. Alla förslag måste verifieras mot aktuella vårdprogram, lokala riktlinjer och den enskilda patientens kliniska bild.

DxAssistant använder OpenAI GPT-4o med JSON-läge och låg temperatur (0.3) för konsistent, reproducerbar medicinsk output. Modellen är instruerad med en detaljerad systemprompt som specificerar:

• Primärvårdsperspektiv med prevalensbaserad rangordning
• Obligatorisk identifiering av farliga diagnoser (“Missa inte”)
• Aktiv kognitiv bias-analys specifik för aktuellt symtommönster
• Handlingsbara nästa steg anpassade till primärvårdens resurser
• Svensk kontext: ICD-10-SE, Kloka Listan, regionala vårdprogram

AI-genererade svar kompletteras med live PubMed-forskning via NCBI:s officiella API (eUtils). Systematiska reviews och meta-analyser prioriteras.

DxAssistants differentialdiagnostiska metodik bygger på etablerade kliniska principer:

• Prevalensbaserad rangordning — vanliga diagnoser först, men farliga aldrig utelämnade
• Red flag-identifiering — systematisk genomgång av varningssignaler som kräver akut handläggning
• Kognitiv bias-medvetenhet — aktiv identifiering av anchoring bias, premature closure och availability bias
• Validerade kliniska beslutsregler — referens till Wells Score, CURB-65, CHA₂DS₂-VASc, Ottawa-regler m.fl. när kliniskt relevant

Vi uppmanar användare att verifiera förslag mot SBU:s systematiska utvärderingar, Cochrane Reviews och aktuella nationella riktlinjer.

DxAssistant är designat med hänsyn till följande ramverk och riktlinjer:

• EU MDR 2017/745 och MDCG 2019-11 — vi positionerar DxAssistant som ett kliniskt referensverktyg, inte som en medicinteknisk produkt
• Socialstyrelsens rekommendationer för AI i hälso- och sjukvården (2019-10-6431) — riskbaserat arbetssätt, transparent beslutsunderlag, läkaren som slutgiltig beslutsfattare
• WHO:s riktlinjer för etik och styrning av AI i hälsa (2024) — transparens, förklarbarhet, människan i centrum
• GDPR artikel 9 — hälsodata som känsliga personuppgifter, med IMY som tillsynsmyndighet
• Svenska Läkaresällskapets etikdelegation — principer om AI-etik, människa-i-loopen och ansvarsfull användning

• AI-modellen kan generera felaktiga eller ofullständiga svar (s.k. “hallucinationer”)
• PMID-nummer i AI-föreslagna studier kan vara felaktiga — verifiera alltid i PubMed
• Modellen har begränsad kunskap om lokala regionala vårdprogram
• Verktyget saknar tillgång till journaldata, labbsvar och bilddiagnostik
• Sällsynta diagnoser kan underrepresenteras i AI-modellens träningsdata
• Resultaten ska aldrig kommuniceras till patienter utan läkarens bedömning